“Vinnare i vardagen!”


Folkkyrkan är drömmen om en församling där du utan krav får möta Gud. En kyrka alla kan besöka och vara en del av. En kyrka som uppmuntrar, ger trygghet och förlöser. En kyrka som presenterar Jesus utan religionens plikter, som hjälper och utrustar dig att leva livet och bli vinnare i vardagen, genom praktisk undervisning från Bibeln - Handboken för Livet.

Tommy och Carina Lilja

:: Läs mer ::

Kommande evenemang


Påskkonferensen 2010 – mer kraft än någonsin!
Planera redan nu in påsken i Sölvesborg. Huvudtalare: Tommy Lilja, Johannes Amritzer, Paige Junaeus (USA) och Ola Gustafsson. Konsert på fredag em med Bengt Johansson, som därutöver leder lovsången på långfredagens stora PASSION möte med Tommy Lilja.

Hells Angels - Olli blev barnpastor



Olli växte upp i Östberlin bakom järnridån och allt han längtade efter var frihet. Han gjorde uppror mot systemet genom att bli punkare, huligan och umgås med Hells Angels, men först när han mötte Jesus blev han fri på riktigt.

– Bakom muren var allting grått, Husen var gråa, bilarna var gråa, affärerna och också människorna var gråa och trista, säger Olli och ler. De många tatueringarna gör att han ser lite farlig ut, men ögonen är varma och glittrar. När Olli stötte på punken och punk-kulturen hittade han något som uttryckte ett uppror mot systemet. Han färgade håret grönt i kontrast mot allt det grå.

– Rektorn i skolan sa att jag inte fick ha grönt hår, då gick jag hem och färgade håret rött. Genom sitt fotbollsintresse fick han kontakt med huliganerna. Olli hade ingen riktig familj och här fick han en tillhörighet. Först handlade det mest om lokalpatriotism men sen kom hatet mot polisen, staten och de andra fotbollsfansen. Hatet födde våld och det blev en ventil för allt mörker Olli hade inom sig. Idag är han glad att han faktiskt aldrig slog ihjäl någon.

– Ibland blev jag blodtörstig, jag älskade blod. Det hade inte med personen jag slog att göra, jag kände mig driven av en annan ande. Det var ett rus och mitt i ruset kom allt jobbigt i mig ut. Jag kände att ju mer brutal jag var desto mer accepterad blev jag i gänget, men efteråt var jag så tom. Ibland kom jag hem och tänkte, vad är det för fel, varför gör jag det här?

Läs mer här